Jag älskar livet. (icke-religiöst inlägg)
Japp, så är det; JAG ÄLSKAR LIVET just nu! Och nu låter det ju som att jag plötsligt blivit frälst och herr Jesus, eller kanske gud, berättat för mig var som är meningen med livet. Men inget sånt! (Gud är nog fortfarande lite putt för att han inte fick närvara på vårt bröllop.)
Kan man annat än att älska sin tillvaro när man har det så här bra?! Vi har 'fått' ett perfekt hus, på en perfekt tomt, i perfekta Kvibille. Kunde inte ens våga drömma om att det skulle bli så här bra. Vi trivs verkligen toppen. Har hittat lite trevligt folk här i närheten; en toppen-granne (som vi köpte tomten av), riktigt bra grannar på andra sidan oxå (trevliga pratstunder, trädgårdstips m.m.) och framför allt: familjen Ståhl, vi gillar er! Och faktikst är det så att HELA Kvibilles befolkning verkar sååå trevlig. Här hejjar man på alla när man går förbi varandra på sina promenader...
OK, det var bara boendet det.
Vi går vidare... (i berättelsen alltså, inte på vår promenad genom Kvibille, hejjandes på trevligt folk...)
Vintern och våren var spännande. Förlovning, inflytt, renovering i mängder...men kanske främst av allt; ett litet liv växte i min mage. Innan underverket föddes hann vi med både Thailands/Malaysia-resa och bröllop. Näst bästa dagen i livet.Vilken är då den bästa? Det är nog ingen svår fråga...
...givetvis den 27 juni då vår älskade Alve behagade 'ploppa' ut (om det ändå vore sååå väl... Här ploppades det bannemig inte, men det är ju en annan historia, en historia som många av er säkert redan läst, så det lämnar vi nu)
Tänkte på livet och hur lycklig man är nu när jag tillsammans med sonen och den sötaste hunden man kan tänka sig, gick en kvällspromenad i sommarkvällen. Sommaren är så härlig med sina sena kvällar. Och Alve, 7 veckor gammal idag, är sååå underbart härlig. Han har sedan ett tag tillbaka börjat le mot en. Och han verkar oxå verkligen nöjd med livet just nu. Glad och pigg! Enda gången han gråter är när han plötsligt kommer på: Vill ha mat! NUUUUU! Annars är han vår lilla solstråle. Och mannen är ju så klart oxå den bästa man kan tänka sig (som vanligt alltså!). Idag har varit en riktig pappa-son-dag. Och det har varit sååå mysigt att se dem tillsammans.
Det enda lilla molnet på min stjärnklara sommarkvällshimmel är väl kanske stressen över att huset måste målas. Tittar man på väderleksrapporten så ska det regna lite varje dag den kommande veckan, vilket försvårar uppdraget en hel del. Och när det väl äruppehåll tar det sån tiiiiid......Så, någon som är sugen? Holmens gränd 8 hälsar er hjärtligt välkomna!
Kan man annat än att älska sin tillvaro när man har det så här bra?! Vi har 'fått' ett perfekt hus, på en perfekt tomt, i perfekta Kvibille. Kunde inte ens våga drömma om att det skulle bli så här bra. Vi trivs verkligen toppen. Har hittat lite trevligt folk här i närheten; en toppen-granne (som vi köpte tomten av), riktigt bra grannar på andra sidan oxå (trevliga pratstunder, trädgårdstips m.m.) och framför allt: familjen Ståhl, vi gillar er! Och faktikst är det så att HELA Kvibilles befolkning verkar sååå trevlig. Här hejjar man på alla när man går förbi varandra på sina promenader...
OK, det var bara boendet det.
Vi går vidare... (i berättelsen alltså, inte på vår promenad genom Kvibille, hejjandes på trevligt folk...)
Vintern och våren var spännande. Förlovning, inflytt, renovering i mängder...men kanske främst av allt; ett litet liv växte i min mage. Innan underverket föddes hann vi med både Thailands/Malaysia-resa och bröllop. Näst bästa dagen i livet.Vilken är då den bästa? Det är nog ingen svår fråga...
...givetvis den 27 juni då vår älskade Alve behagade 'ploppa' ut (om det ändå vore sååå väl... Här ploppades det bannemig inte, men det är ju en annan historia, en historia som många av er säkert redan läst, så det lämnar vi nu)
Tänkte på livet och hur lycklig man är nu när jag tillsammans med sonen och den sötaste hunden man kan tänka sig, gick en kvällspromenad i sommarkvällen. Sommaren är så härlig med sina sena kvällar. Och Alve, 7 veckor gammal idag, är sååå underbart härlig. Han har sedan ett tag tillbaka börjat le mot en. Och han verkar oxå verkligen nöjd med livet just nu. Glad och pigg! Enda gången han gråter är när han plötsligt kommer på: Vill ha mat! NUUUUU! Annars är han vår lilla solstråle. Och mannen är ju så klart oxå den bästa man kan tänka sig (som vanligt alltså!). Idag har varit en riktig pappa-son-dag. Och det har varit sååå mysigt att se dem tillsammans.
Det enda lilla molnet på min stjärnklara sommarkvällshimmel är väl kanske stressen över att huset måste målas. Tittar man på väderleksrapporten så ska det regna lite varje dag den kommande veckan, vilket försvårar uppdraget en hel del. Och när det väl äruppehåll tar det sån tiiiiid......Så, någon som är sugen? Holmens gränd 8 hälsar er hjärtligt välkomna!
Nöjd Alve myser i sin nya vagn med sin nya filt.
Kommentarer
Postat av: Erika
Hjälp vad nöjd du var med livet.....kände också lite stress över att vi var tvugna att måla huset en gång till men när vi väl satte i gång så blev det en gavel per kväll ungefär och det gick ganska fort, lite extra tid o pill med våra vita detaljer men men. Det löser, se till att bjuda in någon på middag så ska du få se på andra bullar.
Väldigt tacksam att vi har lämna "ploppandet" bakom oss.
Har du läst mina svar på utmaningen?
Trackback
