Kyligt.
Idag var det riktigt kyligt när vi skulle ut på promenad. Det fick bli premiär för nya overallerna. Eller nya och nya.... precis som vanligt så är det begagnat och loppis-fyndat som gäller!
Om jag är sponsrad av Didriksons? Nej då...tycker bara deras overaller har toppenbra kvatitet!
Höstdag med familjemys på hög nivå.
Idag har varit en underbart mysig dag med min älskade familj.
Efter en snabbis på barnloppisen på Frennarp där det blev två pussel och ett lotto-spel till Alve och tre klädesplagg till Annie, så fortsatte vi söderut.
Svängde av motorvägen vid Ängelholm, körde genom Åstorp och fortsatte mot Söderåsen. Det var dags för en lååång härlig skogspromenad med geocaching. HELT fantastiskt suveräna gömmor, kanonfint höstväder och världens bästa sällskap så klart. Det var -8 grader då vi körde hemifrån och lite kyligt under förmiddagen men strålande sol och så fint med alla höstlöv.
Jag var oxå med, så klart! Vår söta (och för tillfället väldigt långhåriga) Minie älskar skogspromenader. Då skuttar hon som sjutton timme efter timme.... Kan knappt tro att det är samma vovve som annars helst ligger i sängen till klockan 15.00, kissar lite snabbt utanför huset och går sen och lägger sig igen.
Jag signerar en av cacherna.
En av alla de fantastiskt suveräna geocacherna på denna runda.
Fika-paus vid bilen innan vi fortsatte en sväng till.
Han är allt bra snygg den där mannen jag har! ;-)
Utsikten var det inte heller mycket att klaga på.
Efter många timmar i skogen styrde vi mot Helsingborg och IKEA där det bland annat blev lite mat. Alve tyckte bäst om mjukglassen.
Det var två trötta barn (och föräldrar!) som kom hem igen vid 19-tiden. Inga problem att få dem att sova ikväll, inte!
Med barnen i tryggt förvar i sina sängar intog föräldrarna lite kvällsfika.
Mamma, titta.
- Mamma, pom!!!!! Pom!!!! [Kom!] Mamma titta!
Alve står vid fönstret och undrar vad sjutton det är som regnar. Hagel är inget han tidigare stött på. Mycket märkligt tyckte han, och studerade noggrannt.
Alve står vid fönstret och undrar vad sjutton det är som regnar. Hagel är inget han tidigare stött på. Mycket märkligt tyckte han, och studerade noggrannt.
När andra äter tacos har vi börjat med en liten fredagstradition med pannkakor. Idag invigdes den nya plätt-laggen... MUMS, tycker Annie!
Jag är nu 6½ månad och reser mig....mot allt.....hela tiden.
Söta.
Bild 1. Jag har nog sagt det förr men det tål att sägas igen. De är som allra sötast när de sover... ❤
Bild 2. En halvtimme senare: "Mamma, jag är vaken igen nu! Och jag gör allt jag kan för att väcka brorsan oxå! [klapp, klapp, nyp, bom i huvudet] Hallå där, jag vill inte ligga vaken i vagnen själv. Vakna nu!!!"
Bild 3. "Hehe! Yes, jag lyckades väcka brorsan!"
Ursäkta x2
Har två saker att be om ursäkt för....
1. För att jag varit halvt i koma den senaste veckan och säkert sett lite dimmig ut, knappt svarat på tilltal o.s.v.
1. För att jag varit halvt i koma den senaste veckan och säkert sett lite dimmig ut, knappt svarat på tilltal o.s.v.
2. Jag (vi!) kommer vara oerhört asociala den kommande veckan (minst!) för att arbeta in lite rutiner.
Vi tar en snabb resumé från början.
I 4 månader var Annie en riktig lyxbebis vad gäller sömn. Hon sov bra, i sin egen säng eller vagga och sov ofta till 08. Jag och Alve kunde gå upp, mysa, äta frukost och göra oss i ordning innan lillasyster vaknade. Hon var allt det där som Alve INTE var, gällande sömn, när han var liten.
I 4 månader var Annie en riktig lyxbebis vad gäller sömn. Hon sov bra, i sin egen säng eller vagga och sov ofta till 08. Jag och Alve kunde gå upp, mysa, äta frukost och göra oss i ordning innan lillasyster vaknade. Hon var allt det där som Alve INTE var, gällande sömn, när han var liten.
Men sedan hände något. Annie kom på att det var väldigt mysigt att amma nattetid (vet inte om det var storebror, som hade exakt samma beteende, som berättat detta för henne!). Hon börjar amma allt oftare. Det finns INGET som får henne tyst, förutom en tutte i munnen. Ammandet blir oftare och oftare och vid 6 månaders ålder sover hon enbart med tutten i munnen. Så fort hon tappar den, vaknar hon, illvrålar och väcker hela huset. Och det finns som sagt INGET som hjälper, förutom att stoppa in tutten igen. Napp är inte det minsta intressant.
Förra veckan fick vi (eller främst JAG, som kände mig som en konstant mjölk-ko) nog. När Alve slutade amma sov både han och jag betydligt bättre. Även om Annie bara är 6 månader och skulle kunna amma ett tag till, tänkte jag att vi gör både henne och mig en tjänst om vi slutar amma. Så mycket piggare vi kommer bli när vi får sova på nätterna. Trodde jag.
Sagt och gjort.... Natten mellan torsdag och fredag (en vecka sedan alltså) bestämmer jag mig: Jag slutar amma...NUUUUU! På med en tröja så hon inte kommer åt mjölkmaskinerna och ner med henne i sin egen säng. Denna första natt var fruktansvärd. Annie var oerhört missnöjd. Men vi hade bestämt oss. Långt om länge blev det morgon och hela familjen (förutom Alve som konstigt någ sovit sig igenom nattens vrålande) var toktrötta. Dessutom hade jag otroligt ont i de ickeanvända mjölkmaskinerna. Attans, jag som sålde bröstpumpen förra veckan. Tack och lov fick jag låna av en kompis senare på kvällen.
Natt nummer 2 och 3 gick betydligt bättre. Annie nöjde sig med vällingflaskan, och det blev en hel del springande mellan vällingburken, micron och Annis säng dessa nätter. Men över lag gick det faktikst över förväntan. I detta läge hade vi fortfarande hopp och var vid gott mod.
Men...bakslag! Natt 4, 5 och 6 är total katastrof. Inte ens vällingflaskan hjälper längre. Hon vaknar flera gånger i timmen och är jättesvår att få att somna om. Vid det här laget är hon dessutom så utmattad av att inte sova på nätterna att hon slocknar på dagarna och är svår att hålla vaken. Hon vänder helt enkelt på dygnet. Med en storebror som tack och lov ÄNTLIGEN börjat sova helt OK på nätterna oc inte behöver sova på dagen, och dessutom inte går på dagis, är det svårt som mamma att ta igen de där timmarna av missad sömn, på dagtid.
Resultater är att jag under 6 nätter sovit mellan 3 och 5 timmar, uppdelat i små små "portioner". Det i sin tur resulterar i att jag är toktrött, går runt som en zombie, har svårt att hålla reda på dagar, tiden och siffror, Det känns som att hela kroppen värker, precis som att jag led av svår influensa.
Varför? Varför gör vi detta? Vad är det värt??????
Vi fick backa i tankarna och tänka efter när det blev så här, varför och hur vi ska kunna lösa detta. För i längden fixar man inte detta. Jo, vi gjorde ju det för att både Annie och jag skulle sova bättre. Blev det så? NEJ!
Så igår kväll, klockan 22.30 blåste jag eld upphör i amningsstoppet. Lyfte upp den ledsna dottern ur spjälsängen, langade fram en mjölkmaskin och lät henne äta. Vilken lycka att få se hur glad hon blev. Hon åt och åt och åt. (Minskade nog minst tre bh-storlekar på några minuter!)
Så, nu är jag en ammande mamma igen. En lycklig sådan. När jag kom tillbaka till David i sängen kom tårarna. Detta kändes rätt! Jag kommer inte att få någon mer bebis....så vår lilla bebis Annie får gärna vara just en liten bebis ett tag till. Det kändes som att luften gick ur en ballong både psykiskt och fysiskt.
Idag är jag som en helt ny människa. Jag har vaknat och bytt sida (och mjölkmaskin) på Annie uppskattningsvis 12-15 gånger i natt. Ganska många gånger att vakna....men skillnaden är att jag då snabbt somnar om igen. Så jag känner mig såååå mycket piggare....även om jag är toktrött.
Men som om inte detta vore nog så har Annie dessutom varit lite sjuk. Snoret är äntligen borta, men hon har haft feber fram och tillbaka, upp till 39grader. Igår började vi misstänka att hon kanske hade öroninflammation då hon verkade ha ont i ena örat. Idag har vi varit hos doktorn som mycket riktig såg att hon var röd i ena örat. Det är dock inget svår öroninflammation, men vi ska ta det lugnt och ha det under uppsikt. Kanske har hennes feber och onda öra gjort de amningsfria nätterna ännu jobbigare.
En tredje grej är att vi inte riktigt känner igen hennes mage....och det som den utsöndrar. Vi har nyligen bytt både gröt- och vällingsort. Kan det ha påverkat? Har hon dessutom, förutom amningssaknad, sömnbrist, feber och ont i örat, även ont i magen??!??!!
Många frågetecken att räta ut för tillfället. Nu ska vi göra vad vi kan. Vi är hemma och tar det lugnt. Vi har återgått till den gamla gröt- och vällingsorten. Hon får amma hela nätterna.
Vi ska dessutom försöka få in lite bättre rutiner. Alltså är vi hemma så mycket som möjligt. Åtminstone en vecka ska vi arbeta intensivt för att få in rutinerna i lillhönans kropp. När man är så aktiva och vill hitta på så mycket som vi brukar göra så blir det lätt att man ibland sover i vagnen, ibland i bilen.... olika ställen och olika tider. Tills hennes kropp kommit in i rutinerna ska vi stanna hemma och försöka äta och sova på exaka tider. Det betyder att vi tvingas tacka nej till både fest i helgen och lekdejter kommande vecka. Så...som sagt, ursäkta om vi förvandlas till riktiga tråk-apor. Men detta för att vi förhoppningsvis blir både gladare, piggare och roligare att umgås med efteråt!
Det var allt för denna gång - ett riktigt långt och tråkigt mammainlägg, totalt ointressant för de allra flesta att läsa. Men jag ville ändå förklara.
Avslutningsvis en liten bild. Vem kan tro att denna söta lilla flicka kan bete sig som ett riktigt monster på nätterna. Här funkar inga femminutersmetoder inte. Nej, precis som sin bror kan hon skrika oavbrutet i en timme.
Höst. Äntligen.
Äntligen en riktig höstdag! Och...believe it or not... INGET regn! Ska jag vara ärlig så minns jag inte vilken dag sist som det inte regnade på hela dagen. Imorse möttes vi av ett vackert frostlandskap när det var dags att gå på rytmik.
Trots den underbara solen var det lite kyligt, så när vi kom hem igen blev det mys i soffan. Alve tittade på "Dora" iklädd långkallingar och åt russin som han fått av snälla kompis Malte.
På eftermiddagen tog vi en sväng till lekplatsen i den härliga solen.
Trots den underbara solen var det lite kyligt, så när vi kom hem igen blev det mys i soffan. Alve tittade på "Dora" iklädd långkallingar och åt russin som han fått av snälla kompis Malte.
Borås.
Vi började med ett stopp på jätte-barn-loppisen i Varberg. Blev inte alls många fynd; några få klädesplagg till Annie och ett pussel till Alve. (mer om det senare)
Fortsatte 41:an norrut....
Började med ett stopp på Knalleland. Blev en billig runda. 10kr för att skämma bort Alve med att köra bil blev vår enda utgift.
Ett stopp på Magnolia (pysselbutik) blev det oxå. Har förälskat mig i washitejp och hittade 3st som föll mig i smaken. Fullkomligt ÄLSKAR det översta blå/röd-randiga som dessutom är i textil och kommer passa SÅ bra på mina layouter.
Vidare in till centrum där vi åt på JensensBöfhus. (Mums!) och tittade runt lite på stan....
...innan vi körde vidare mot hotellet. "Lages Motell" kan vi verkligen rekommendera. Billigt, fräscha rum med kanonsängar! Dessutom god frukost! Vad mer kan man begära?
Här testar Annie svikten i de sköna Hästensängarna. Betyg: MVG!
"OK, mamma. Jag sitter still några sekunder så du kan ta ett kort som inte blir så suddigt".
Under tiden (knappt 2 minuter) pusslade Alve ihop tidigare nämnda pussel som inhandlades på loppisen. Hmmm....från 3 år. Och han flixar det så snabbt. Här behövs ta till tyngre artilleri märker jag! Så eventuella julklappsköpare vet härmed att det behövs minst 20 bitar för att lille herr Weber ska hållas sysselsatt en längre tid.
Därefter blev det en liten kort cachingrunda. Ibland är David väldigt bra.... när det t.exx gäller att klättra på såna här stegar som inte börjar i marknivå. Han skuttade graciöst upp och kunde snabbt signera loggen.
På väg hem stannade vi på Coop för att inhandla lördagsgodiset. Alve plockade själv sina fem bitar. (Som han sen dock glömde äta.... Den biten hjälpte hans föräldrar honom med!)
Annie var mycket nöjd med att titta på....
....och smaka lite på påsen!
Men innan man fick öppna godispåsarna var det middagsdags. Den delikata måltiden utgjordes av en halv kebabrulle som intogs sittandes på hotellets heltäckningsmatta samtidigt som vi tittade på "Postkodmiljonären". Restaurang? Nej, nej....Detta är mys på hög nivå för oss!
Vällingmys!
Eftersom mamma Weber fått smak för Max's lyxshake fanns önskemål om att stanna där på vägen hem. Alve fick pommes frites.
Hemma igen! Det dröjde inte många minuter innan pussel-lådan åkte fram....och alla 12 pussel skulle pusslas samtidigt. Älskade mysbarn!
Annie - en helt vanlig oktoberkväll.
Krypa kan jag inte riktigt än.... Men jag kan ta mig dit jag vill ändå genom att
hasa, åla och rumpa mig fram!
hasa, åla och rumpa mig fram!
-Den där ugglan ska jag ha!!!
Annie var inte helt med på noterna när det var dags att sova. Hon lät ganska missnöjd.... Men jag lämnade rummet och strax därefter blir det tyst. Somnade hon? Bäst att gå in och kolla!
- Hej mamma! Jag sover inte! Jag kan sätta mig upp och resa
mig mot kanten av sängen, så nu är det bäst ni sänker den!
mig mot kanten av sängen, så nu är det bäst ni sänker den!
- Kan jag inte få komma upp till er istället. Jag vill inte sova än! Det är ju snart X-Factor!
- Hörru brorsan....övertala nu mamma att vi kan leka lite till innan vi ska sova! 
Härliga fredag. Härliga ungar.
Idag har vi haft besök av en fin vän, ett snabbisbesök av en annan fin vän och sedan varit på besök hos en tredje fin vän. (Älskar Kvibille och allt trevligt folk som finns här!!!! Skulle inte trivas alls lika bra utan er!)
På eftermiddagen var det bad-tajm!
Alve badade. Check!
Annie badade. Check!
Mamma badade. Check! (Det slipper ni dock se bilder på!!!!!! Vill ju inte förstöra helgen för er!)
Minie badade. Check! (inte helt uppskattat!)
Efter badet var det dags att laga mat. Alves sista små matbitar gav han till Minie som slickade tallriken ren. När jag kom ut i köket ser jag att tallriken som Minie ätit från är borta. Jag tittar mig omkring (ifall hon puffat iväg den med nosen medan hon åt) men ser den ingenstans. Då frågar jag Alve. Han går direkt fram till diskmaskinen och öppnar den och pekar. DÄR var den ju! Han visste ju att den ska ställas där när Minie är färdig.
Lite senare är dock tallriken ute ur diskmaskinen igen. Alve trodde nog att den blir ren bara man ställer in den i diskmaskinen. (Ja, det vore ju miljö- och energivänligt!) Jag påpekar att den fortfarande är lite smutsig (dock inget som syns, eftersom ovan nämnda hund tydligen gillade det som serverades!). Alves lösning är då att ta tallriken till sitt leksakskök, ta fram diskborsten och "diska" den.
"- SÅ, nu fin...."
...och så satte han in den i skåpet där den brukar förvaras. Smart unge.
"- SÅ, nu fin...."
...och så satte han in den i skåpet där den brukar förvaras. Smart unge.
Vårt bidrag.
Här är Webers bidrag till dagens kanelbulleland. Det är första gången jag testar gammelfarmors recept....men kan efter en liten snabb provsmakning konstatera att mina inte blev lika goda. Hmm... Tror inte vi kan beskylla det lila strösslet för det, vilket var min och Alves egen lilla ändring i receptet.
God morgon.
Ännu en natt med 4-5h sömn. Gäsp. Ingen bra kombo med vakna och ätande barn.... och att man har svårt att somna om igen. Märkligt hur barnen själva kan vara så pigga på morgonen.
God morgon, kompis!
Vad kollar du på lillasyster?
Måste vara något väldigt intressant!
Aha, det var bara brorsan som var igång med sitt morgonbus!
Det där med att äta själv.
- Mamma, vad är det är du har hittat på? Ska jag äta det där SJÄLV?
Hmmm...fattar inte riktigt, men jag får väl göra ett försök!
Hmmm...fattar inte riktigt, men jag får väl göra ett försök!
- Oj, shit! Det här var svårt! Mina äldre polare snackade något om "pincett-greppet".
Jag fattar inte vad det är för fel på "krama-allt-du-kan-med-hela-handen-greppet".
Jag fattar inte vad det är för fel på "krama-allt-du-kan-med-hela-handen-greppet".
- Herregud, de är ju helt klibbiga och fastnar överallt! Det här var ju galet svårt!
- Mamma, jag ger upp!!!
- Kolla här, syrran....så här ska du göra!
- Aha, OK! Ja, men då försöker jag!
Tjohooo, jag lyckades!
Tjohooo, jag lyckades!
-Nämen attans oxå....nu ramlade de ner i haklappen med!
Hur ska jag få upp de små rackarna därifrån???
Hur ska jag få upp de små rackarna därifrån???
-Snälla mamma, kan vi sluta med det här nu? Du kan väl bara
stoppa in maten i munnen på mig, som du brukar göra?!
stoppa in maten i munnen på mig, som du brukar göra?!
"Inte lessi, bebi!"
Lillasyster var lite ledsen när det var dags att sova middag i vagnen. Då tog storebror henne i handen, sade "-Inte lessi, bebi!"...
... och så somnade de sött båda två.
Ny vecka.
Då var det måndag igen. Som vanligt inleder vi med en sväng till Öppna förskolan här i Kvibille.
