Tillbaka i Halland.
Efter några dagar i föräldrarnas sommarstuga i Skåne är jag nu hemma i Halland igen. Det har varit fullt upp med Alve-uppvaktningar (han har fått såååå mycket fina kläder!) men även lite lugn och ro och god mat.
Blev upphämtad av svärföräldrarna i Malmö och nu har vi alltså trevligt besök hela dagen.
[En liten parentes: Tänk så många som har jobbiga, irriterande, tråkiga, gnälliga...och andra mindre trevliga ord....svärföräldrar. Så många tjejer som har "problem" med männens mammor. Men jag har haft sån tur och har världens bästa svärföräldrar!! Slut på parentesen.]
Varför släpa med sig hela liggdelen till vagnen när det går lika bra att sova i korgen nedanför?
En av mammas blommor. 
Och så några söta bilder på den sötaste sonen man kan tänka sig...
1 månad.
Efter en intensiv dag med besök hos goa Annicka i Helsingborg, följt av IKEA (där vi köpte garderober och en hylla till lillprinsen) blir man ju så trött att man somnar medan man äter... =)
Hmpf... pinsam tystnad (Tur att inte bloggen har ljud). Här skulle varit en bild där lillfis ligger och sover på/vid mitt bröst. Men den bilden råkade försvinna någonstans och sen tömde jag papperskorgen innan jag upptäckte missödet. (Jag VET, jag har dille på att städa, även på datorn!) Därför saknas här den tänkta bilden.
Men,men... istället kommer det en bild på mig och lillfis. (OK, det skulle ju i och för sig den andra oxå vara.... Men här sover ingen av oss, och ingen visar heller bopparna.)
Vem av oss har blåast ögon? Alve! Mammas har ljusnat med åren....
Tillsammans med BabyBjörn (och Alve i så klart, inte Minie den här gången) tillbringade jag en stund av kvällen i köket med att göra sylt, både med röda och svarta vinbär från trädgården. Mums, mums!
Bästa transportmedlet.
Av en slump upptäckte vi, då vi skulle transportera både bilbarnstolen och vagnen (+ Alve + massa packning) till bilen, att stolen passar perfekt i vagnen. Dessutom gillar Alve mycket bättre att sitta i bilbarnstolen. Då ser man ju mycket mer av omgivningen än om man ligger nerstoppad i en vagn. Så efter det har vi fortsatt med samma koncept. Och han är ju sååå söt där han sitter i sin bilbarnstol i vagnen på promenaden.
Idag gjorde jag en sorglig upptäckt. Mössan, som var så stor på BB, sitter nu alldeles perfekt. Vart tar vår lilla baby vägen? Han växer ju så det knakar. Men sötast i världen är han så klart ändå!
Fina Katharina.
Så mellan babygos, amningar, tröstande och pussade (på våra bebisar alltså, inte varandra!) hann vi faktikst med att pyssla lite oxå! Kanske inte den effektivaste pysseldagen hittills i år, men dock den trevligaste!
När hon kom hit hade hon med sig en fin trälåda som hon inte hittat någon användningsområde för. TACK SNÄLLA! Lite färg och lite pyssel.. och VIPS så blev det en fin altanväggs-dekoration!
Pappamys.
Mina två älsklingar myser i soffan.
Bor du på nr. 3?
I stället får vi ha utfarten mot Holmens gränd, vilket ju nu är vår adress. Närmare bestämt Holmens gränd 8.... Trots att 3.an och 8.an ju är ganska lika, var båda mina inköpta siffror värdelösa när det gällde att fungera som husnummer på vår vägg.
Jag får snällt inhandla en 8.a istället. Eller rättare sagt inhandlade jag TVÅ st. 8:or och gav den ena 8.an + den tidigare inköpte 2:an till lillasyster som bor på gatnummer 82.
Och VIPS, så hade jag helst plötsligt en 3.a över...
Så, BOR DU PÅ nr.3 så får du gärna komma förbi och hämta en ny, fin, ouppackad 3.a att sätta på ditt hus. Pris: gratis! Har du tur kanske du kan få en muffins oxå... Men då får du skynda dig! =)
"Simba".
Nu är jag och Alve hemkomna från en trevlig stund på "Simba" i Getinge,
tillsammans med lillasyster.
Så här söt kan man vara när man ligger i skuggan och njuter av sommaren.
Jag är duktig och kan lyfta huvudet själv oxå!
[Behöver INTE få massa mail och inlägg nu om att bebisar inte ska sova på magen! Han sover alltid på rygg! Här sover han inte, utan ligger bara och myser med mamma och moster!]
Avtryck.
I söndags förevigade vi Alves små söta händer och fossingar. Inte poppis! Han ville inte alls ha öppen hand som mamma och pappa tryckte ner i leran, utan ville bara knyta den hela tiden. Men till slut blev vi ändå nöjda.
Nu har jag precis gjort klart den lilla tavlan som medföljde leran. 
Och till slut lite SKITsnack. Igår började vi med Semper-droppar till lilla älsklingens stackars gasiga mage.Han har ju lidigt så av sina fisar och hela han krampar och blir illröd...innan man hör ett litet gulligt prutt-ljud och allt är bra igen, för stunden. Sen börjar det snart om igen.
Men sedan igår har han inte haft dessa besvär. Kan dropparna hjälpa så snabbt! Det vore ju toppen! Hoppas det håller i sig, så han slipper ha ont!
Uppdatering trädgård.
Har ju inte visat hur det gick med altanbygget. Nu har vi inte gjort något sedan Alve föddes,
dvs före midsommar, men inom några dagar hoppas jag att den ska bli helt klar! 
Som ni ser saknas det vita spjälor på några av sidorna. Dessa hoppas jag orka måla inom en snar framtid så vi kan sätta upp dem,vilket är det sista som ska göras.
Från andra hållet, med odlingslådorna i förgrunden. Potatis, sallad, morötter, tomater, smultron, jordgubbar och sockerbönor ska kunna skördas så småningom.
Mumsigt!
Stockrosrabatten. (Tack Vicky!)
Mårbackaperlagoner som jag lyckats få att överleva sedan jag bodde i torpet. De har alltså hunnit med 2 år i Tranås och 3 månader i husvagn.
Smultronen på spaljen är redo att provsmakas. (Nej, jag köpte inte vita smultron för att det skulle matcha övrigt vitt, utan faktikst för att de röda var slut i butiken när jag skulle köpa dem!)
Bröllop.
Igår, den 17 juli, var det dags för min underbara kollega, Ulrika, att bli fru. Och tack vare att Alve bestämde sig för att titta ut lite för tidigt var det ju inga problem för oss att komma. (Vi var rädda för att det skulle krocka lite med hans 'ut-ploppande', men det löste han ju alltså själv på bästa sätt!)
Minie fick passas av "morbror Henke" denna dag/kväll/natt och resten av familjen Weber klädde sig i med matchande rosa detaljer (lägg märke till Alves fina rosa lilla fluga, som tyvärr inte syns så bra på bilderna.)
Nu var vi redo för att inta stranden "Vita banden" mellan Halmstad och Tylösand.
Precis som på vår egen bröllopsdag för 2 månader sedan nu (time flies!) inleddes dagen med kraftigt regn. Men när klockan närmade sig 16 och det var dags att bli man och fru Delerus, sprack det upp och solen sken på det underbart vackra brudparet. 
Därefter var det fest natten lång. Supergod mat. Oerhört trevligt sällskap. Och såååå mycket kärlek i luften. Det absolut bästa bröllopet jag varit på. (Om man inte räknar sitt egna och det får man nog inte får det KAN hända att jag är liiiite partisk då!)
Sötaste Alve i sin gulliga stickade tröja.
Nya fina kläder.
Den här gulliga bodyn med "Ru" fick Alve av Lisa med familj i England! TACK! Liiite stor än så länge, men han har haft den idag i alla fall! Jag gillar att den har små ben! (bodyn alltså, inte bebisen...även om jag gillar hans ben oxå!)
Idag har vi varit på Långås marknad. Det enda inköpet vi gjorde var denna finfina bodyn till vår lilla guldklimp.
Stranden.
Efter drygt 2 veckor med taktiken: "gömma-sig-inomhus-när-det-är-skitvarmt-ute" var vi nu redo att inta stranden! Med lite juice och kanelgifflar i väskan (och strax därefter i Davids mage)
testade vi stranden i Haverdal. (i fredags, 16j uli)
Vi föräldrar tog oskulden på årets bad, medan Alve nöjde sig med att doppa fötterna. Inte poppis!
Tack Vicky, Mia & co. för den fina, men än så länge lite för stora, solhatten!
3 vänner. 3 ovänner. 3 minnen
1. Lustgasen
Denna vän har redan blivit presenterad i ett tidigare blogginlägg, men tål att nämnas igen.
2. Amningsnappen
En riktig goding som följer med mig vart jag än ska. Även Alve gillar, tack och lov, denna vän! (men jag ammar även utan, och det funkar lika bra det, tycker Alve.)
3. Katharina
Denna trevliga granne gjorde något väldigt osvenskt och skrev till mig på facebook och gratulerade efter vårt bröllop, trots att vi inte kände varandra. Sen dess har det blivit ett par promenader m.m. Och jag ser fram emot många fler. Så glad att du hörde av dig!
Och så månadens 3 ovänner:
1. Alla jävla flugjävlar som envisas med att surra, men framför allt att sätta sig på en, när man ska försöka sova. Irriterande? Svar: JA!
2. Feber
Drabbades häromdagen av en massa feber.
[Sjung med alla]: "Temperaturen är hög uti kroppen, närmare 40 än 37,5. Så ska det vara när mjölken ska stockas, och så är fallet uti detta nu. Vi ammar, vi ammar, vi ammar, vi ammar...."
3. Gasmage
Stackars lilla bebis! Du verkar ha det riktigt jobbigt med magen. Krampar och grimaserar och vrider dig och gnäller och kan inte sova.... Sen kommer det en rejäl fis. Men det dröjer inte länge förrän det sätter igång igen...
Avslutningsvis 3 fysiska minnen från förlossningen:
På bronsplats:
På mitt ena låt sitter, trots massa skrubbande, fortfarande ett klistrigt märke från då de fäste apparaten som var kopplad till elektroderna som sattes fast på Alves huvud i slutet av förlossningen.
På silverplats:
Självupplösande tråd betyder tydligen inte alls att den löser upp sig, utan snarare att den kravlar sig ur sin givna position då den tycker den utfört sitt uppdrag. Upphittad i trosorna häromdagen.
Och på en given förstaplats. Vilket minne från förlossningen som finns kvar skulle på något sätt kunna slå den guldklimp som damp ner på min famn efter alla slitsamma timmar?
Alve, så klart!!!
David junior.
Lille gosAlve har redan tagit efter pappas "sov-stajl" och slänger gärna upp armarna. Här sussar han för första gången sött i sin egen säng, övervakad av Ugglan Ullis som han fick idag av min söta kollega Ulrika. TACK!
Ouiopidooo, jag vill ju va´som du-u-u!
Ouiopidooo, [med reservation för eventuell felstavning] jag vill ju va´som du-u-u….
Ja, Alve gör allt han kan för att få lika dana öron som sin pappa!
Kreativiteten här hemma flödar inte direkt nu för tiden. Man kan tvärtom säga att den är ganska så död. Idag gjorde jag dock en slags tavla till Alve med bilder från hans första dagar i livet. Inte helt nöjd…men nu fick den i alla fall bli som den blev. Får väl se hur länge den får hänga där. Har svårt att se en tonårig Alve med fjun-mustasch ha denna tavla på väggen.
Istället för att vara kreativ sitter man ju oftast i soffan och matar, matar och matar… Inget fel med det, men det är ju lite synd att det inte går att kombinera med scrapbooking eller något annat mer kreativt än att sitta och glo rakt fram. (Vilket i och för sig aldrig händer, att jag glor rakt fram alltså…. Blir snarare att man vrålstirrar på ens lilla snuttande underverk timme ut och timme in!)
Nu har jag dock två erkännande att göra. Vet inte vilket av dem som är värst.
1.) Jag har aldrig i hela mitt liv sett ett ”Vänner”-avsnitt på tv
2.) Jag har bestämt mig för att göra det nu (inte ETT, utan ALLA!)
Hrmf, hrmf….David har hittat lite avsnitt någonstans på det vida internätet. Hrmpf,hrmf.. Eller rättare sagt 24 avsnitt per säsong och tio säsonger. (totalt 240 avsnitt räknar jag snabbt & lätt, och lite stolt, ut…trots att matteläraren har sommarlov/semester/föräldraledigt…)
Hittills har vi sett (ja, faktikst David också!) fyra avsnitt. Ganska lagom sysselsättning medan man ammar.
Badtajm.
Efter 12 dagar i livet var det så dags för ett första bad.
Föräldrarna var lite spända över hur detta skulle gå.
Men istället för skrik a´la slakt-klar gris, så verkade du tycka det var riktigt mysigt! Vilken tur!
Men allra mysigast var det nog att ligga i mammas famn efteråt och mysa i handduken!
Dans v.s fotboll 1-1
Idag fick Alve en present av moster. En mjuk och gossig fotboll.
Fotboll jämnar ut ställningen till 1-1.
Alve: 1 - Eva: 26
I eftermiddags tog vi `Storstampe´och styrde mot Ljungby. Efter att ha tagit en geocach (första på evigheter!) gick vi in till centrum och köpte glass (3 kulor + mjukglass på toppen...oerhört mumsigt!) Klockan 19 började Elin Ruth Sigvardsson spela i Hembygdsparken. Solen strålade medan vi slog oss ner på picnic-filten lite i bakgrunden för att ljudet inte skulle bli allt för högt. Ändå hade vi bra uppsikt över scenen. Elin levererade som vanligt! Alves första Elin-spelning.....men Evas 26.e! Efter lite prat med Elin rattade vi västerut mot Kvibille igen, medan solen höll på att gå ner. En supermysig dag avslutas nu med lite amning i soffan...
Dans v.s fotboll 1-0
Efter nattens inlägg angående Alves diggande av dansband, har jag redan hunnit få en del oförstående kommentarer. ;-)
Det är klart att det är en liten kamp här hemma om Alve ska bli dansare eller fotbollsspelare! Så jag ser det helt enkelt som ett steg i rätt riktning när han gillar dansband! Han verkar inte fatta ett dugg vad han ska göra när man kastar en boll till honom. =)
Så... dans v.s fotboll 1-0
Tittut!
Jag är kanske egentligen lite för liten för babysittern....men jag gillar den ändå!
Dansband och rumpnissar.
Idag skulle David (genom fotbollen) stå i kiosken på Västerhagen.
(En av Sveriges mysigaste sommardansbanor, för dem som missat det!)
www.vasterhagen.nu
Större delen av familjen Weber följde dem (hundförbud på dansbanan och Minie ÄR ju faktiskt en hund,
trots att man kan missta henne för en levande nallebjörn).
Kvällen till ära var det Varbergsbandet Face84 som spelade.
www.face84.se 
Ett lite annorlunda men riktigt bra dansband med fyra superduktiga tjejer. Vi anlände redan klockan 18, tittade på när pappa och de andra förberedde inför kvällen, medan Face84 soundcheckade och repade lite. Därefter var det som vanligt buggkurs följt av gammeldanskurs. Klockan 21 börjar dansen. Alve låg en del i vagnen, men trivdes bäst i BabyBjörn på mammas bröst. Vi diggade och dansade tillsammans! Märks att du redan gillar dansband, min underbara son! =)
Strax före 22 fick pappa lite rast från kiosken och passade guldklimpen medan mamma fick dansa en låt. (eller snare fyra...) Fick tag på kvällens troligtvis bästa dansare, så sen var mamma nöjd och vi kunde åka hem. Pappa får skjuts med någon annan när dansen är slut...
Vi möttes av en, som vanligt, glad Minie när vi kom hem. Tog barnvagnen och en koppel-lös Minie och gick en kvällspromenad. Eftersom Alve är av den åsikten att när man är vaken så ska man se så mycket som möjligt, så ville han inte alls ligga nerbäddad i vagnen under promenaden, utan sitta i mammas famn och se världen. Och eftersom hans mamma inte klätt honom för en promenad när klockan passerat 23, utan tänkt att hans skulle ligga nerbäddad bland täcke och gosiga filtar, fick jag istället linda in honom i filtarna och gå och bära på honom. Han såg verkligen ut som en liten rumpnisse där han satt på mammas bröst, inlindad i filtar och med ett naket huvud som stack upp med två stora, nyfikna ögon. Trots att han är så liten kan han själv vända på huvudet och titta, titta och titta.... Min söta älskling!!! Rumpnissar ÄR faktikst väldigt gulliga!
Så det blev en lite "sträng" promenad, bärandes på en rumpnisse, körandes med en tom barnvagn och med en hund som man skulle försöka få dit man ville och INTE nosa på alla igelkottarna som var ute och traskade i skymningen. Pust...
Nu är vi hemma igen, Alve sussar sött på mamma och det är snart dags för oss att gå och lägga oss i sängen istället. Ligger i soffan och diggar till Rolandz.
Idag blev graveringen i halsbandet, som jag fick i "förlossnings-present", klar! Så fint! Nu kommer jag nog bära det typ jämt!
Antal...
Antal googlingar på "plötslig spädbarnsdöd": många!
Antal dagliga pussar på Alve: oändligt många
Antal nätter Eva lyckats låta Alve sova någon annanstans än i hennes famn: noll
Antal foton tagna [på Alve, så klart!]: massvis
Antal hembesök av BVC: ett [BVC-tantens utlåtande: 'en perfekt liten pojke'. Eva löjligt stolt.]
Antal gånger Eva kollar att Alve andas: typ jämt
Antal gånger Eva tänker att hon är lyckligast i världen: tok-många!
Alve. En liten uppdatering...
Eftersom flera av er (varav 100% tjejer) hört av sig till mig efter min lilla förlossningsberättelse och förklarat sin numera allt större rädsla för att kläcka ur sig en unge, så upptäckte jag att jag måste ha misslyckats i min förklaring till detta fenomen. Därför kommer här en liten uppdatering.
Visst sjutton erkänner jag att det gjorde förbannat jävla skit helvetes ONT att föda fram lillfisen. Men det var samtidigt så otroligt häftigt att redan innan jag hunnit lämna BB så ville jag dit igen! Självklart (om allt går vägen en gång till) så vill vi ha ett litet syskon till Alve. Och jag ser redan fram emot den dagen. Kanske vet jag liiite mer om vad jag har att förvänta mig (även om ingen förlossning är den andra lik) och kanske är jag liiiite bättre förberedd och vet hur jag vill ha det. Men först ska vi njuta några år tillsammans med Alve (och Minie så klart!).
Känner ni er något lugnare? Jag har många vänner som är gravida nu och jag är faktikst lite avis på att de har denna fantastiska upplevelse framför sig. I skrivande stund hoppas och tror jag att en väldigt go' vän gör sitt allra bästa för att ploppa ut det som jag tror kommer vara en liten tjej. Håller tummarna för dig, C!
~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
Innan jag stänger bloggen för idag vill jag uppdatera med några bilder på min helt underbara och vackra man och vår lilla son, redan 4 dagar gammal. 
... och så en på mamma
